Framåt
Det känns lite bättre idag, jag ser en aning ljusare på framtiden. Hela grejen med mentorsstöd börjar bli konkret och jag tror verkligen att det kommer bli bra. Imorgon ska vi planera tentapluggandet. Gissa om det är behövligt eller! Just nu brottas jag med en mastig bok som är skriven på engelska, helt underbart. Eller inte. Jag sitter med en engelsk-svensk ordbok i högsta hugg. Jag trodde att jag var bra på engelska, men börjar nästan att tänka om... Nåja, det är väl kanske inte så konstigt att det är kämpigt så här i början, det är ett helt annat språk på högskolan. Att det där torra, vetenskapliga språket dessutom ska vara på engelska, ja ni kan ju tänka er... Tack och lov är inte all litteratur engelskspråkig. Vi har ju en härlig bok på danska också! Som jag i och för sig inte börjat läsa i ännu, men den tar vi en annan dag. Ehum.
Jag pratade med min terapeut idag. Vi har fortfarande telefonkontakt, jag och terapeuten "där hemma". Har alltså inte flyttats över till psykiatrin här i Borås än och det finns flera starka skäl till det. Hur som helst så brukar vi oftast pratas varje vecka och det är ett bra stöd. Idag berättade jag om mina tankar och känslor kring medicinen, som jag det allra senaste känt inte ger lika god effekt som vanligt. Hon trodde att den dosen jag tar kanske inte är tillräcklig längre, att min ändrade livssituation med studier och så vidare, kräver mer av medicinen än min förra situation gjorde. Förut ställdes inte lika höga krav på koncentrationsförmåga och det krävdes inte att jag skulle organisera och planera lika mycket. Förmågan att sålla bland distraktioner och behålla fokus var heller inte lika betydande. Alltså är det möjligt att min nuvarande dos, som jag stått på ett bra tag, skulle behöva höjas för att uppfylla mitt stegrade behov av den hjälp och symtomlindring den ger.
Denna teori verkar rimlig och jag har inget emot att prova. Jag är härdad när det kommer till att vara "försökskanin" och har upplevt många, både positiva och negativa, sidor av att medicinera och testa nya preparat och doser. Eftersom jag inte anser mig uppleva några som helst negativa biverkningar av den dos Concerta jag tar nu så tror jag absolut inte att det är fel eller skadligt att höja dosen. Dock lär väl alla tusen olika prover bli viktiga igen; blodtryck, puls, blodprover, drogtester...
Nä då, ingen blir gladare än jag om studerandet fungerar bättre efter en doshöjning! Jag är redan en junkie, så några milligram hit eller dit spelar väl ingen roll. (Obs!, jag var kraftigt ironisk där, bara så jag gör det helt klart för alla.)
Nu ska jag återgå till Foundations of Library and Information Science. Önska mig lycka till, det kan behövas.
Jag pratade med min terapeut idag. Vi har fortfarande telefonkontakt, jag och terapeuten "där hemma". Har alltså inte flyttats över till psykiatrin här i Borås än och det finns flera starka skäl till det. Hur som helst så brukar vi oftast pratas varje vecka och det är ett bra stöd. Idag berättade jag om mina tankar och känslor kring medicinen, som jag det allra senaste känt inte ger lika god effekt som vanligt. Hon trodde att den dosen jag tar kanske inte är tillräcklig längre, att min ändrade livssituation med studier och så vidare, kräver mer av medicinen än min förra situation gjorde. Förut ställdes inte lika höga krav på koncentrationsförmåga och det krävdes inte att jag skulle organisera och planera lika mycket. Förmågan att sålla bland distraktioner och behålla fokus var heller inte lika betydande. Alltså är det möjligt att min nuvarande dos, som jag stått på ett bra tag, skulle behöva höjas för att uppfylla mitt stegrade behov av den hjälp och symtomlindring den ger.
Denna teori verkar rimlig och jag har inget emot att prova. Jag är härdad när det kommer till att vara "försökskanin" och har upplevt många, både positiva och negativa, sidor av att medicinera och testa nya preparat och doser. Eftersom jag inte anser mig uppleva några som helst negativa biverkningar av den dos Concerta jag tar nu så tror jag absolut inte att det är fel eller skadligt att höja dosen. Dock lär väl alla tusen olika prover bli viktiga igen; blodtryck, puls, blodprover, drogtester...
Nä då, ingen blir gladare än jag om studerandet fungerar bättre efter en doshöjning! Jag är redan en junkie, så några milligram hit eller dit spelar väl ingen roll. (Obs!, jag var kraftigt ironisk där, bara så jag gör det helt klart för alla.)
Nu ska jag återgå till Foundations of Library and Information Science. Önska mig lycka till, det kan behövas.
Kommentarer
Trackback
