ADHD - min diagnos
Jag tänkte skriva lite om min diagnos, alltså ADHD. Det jag kommer att berätta är mina erfarenheter och hur ADHD-diagnosen ter sig för just mig. Det är alltså ingen objektiv beskrivning eller en "mall" för hur man är och fungerar om man har ADHD.
Jag har, såvitt jag blivit informerad om, ADHD av typen med främst uppmärksamhetsstörning, eller ADD. Men jag vill inte kalla det för ADD, för många gånger så tycker jag att jag har problem även med impulsivitet och hyperaktivitet. För det där med hur man upplever sin funktionsnedsättning varierar ganska mycket. Det kan bero på situation, dagsform, och en massa andra saker.
Min hyperaktivitet brukar visa sig, som hos de flesta vuxna med ADHD, i form av en inre rastlöshet och oro. Det kan "krypa" i kroppen, man får ingen lugn och ro, utan kan i princip gå runt och vara på helspänn. Ibland har jag även svårt att sitta stilla, jag plockar med saker, grejar med håret, har svårt att fästa blicken, vränger och vrider mig på stolen.
Vad gäller impulsiviteten så kan den ofta sätta käppar i hjulet för mig. Jag handlar först och tänker sedan. Har man ADHD är det inte alls ovanligt att man har en impulskontroll som inte fungerar riktigt som den borde, som hos de flesta andra människor. Jag dras lätt, och väldigt snabbt, med av stundens ingivelser. Ogenomtänkta köp kan ställa till trubbel för min ekonomi. Jag har tendenser att äta och dricka för mycket, sova för mycket, prata för mycket (när jag väl kommer igång). Det är helt enkelt väldigt jobbigt att vara "före", att stoppa sig innan det är för sent. Jag reagerar blixtsnabbt på impulser som dyker upp i hjärnan, och det kan förstås skapa mycket ångest sedan i efterhand, när jag inser hur impulsiv jag varit och måste ta konsekvenserna av det.
Nu lite om uppmärksamhet och koncentration.
Bristande uppmärksamhet samt koncentrationssvårigheter är de största problemen för mig. Uppgifter som kräver mycket tankemöda och psykisk ansträngning kan vara oerhört tröttsamma och besvärliga. Jag har svårt att fokusera och sedan hålla fokus. Om det inte gäller något som intresserar mig (för då kan jag lätt uppslukas av uppgiften/ämnet istället) så har jag besvär med att koncentrera mig tillräckligt länge, uppbåda tillräckligt med energi och engagemang, och jag blir extremt lätt distraherad av alla möjliga stimuli som kan tänkas dyka upp.
Sådant som andra inte ens lägger märke till kan vara fruktansvärt irriterande och störande för mig; folk som viskar, prasslande papper, människor och bilar utanför fönstren, dofter.
Jag har svårt att påbörja uppgifter och projekt, men också svårt att slutföra dessa. Att organisera och strukturera de enklaste göromål kan kännas nästintill omöjligt. Vardagen blir lätt ett enda kaos. Dessa problem är såklart väldigt frustrerande och mycket ofta känner jag mig otillräcklig och misslyckad.
Sedan är det där med uttröttbarhet och stresskänslighet. Eftersom väldigt många aktiviteter och förehavanden kräver så mycket ansträngning och energi från min sida, mer än för de allra flesta andra, så tär det oerhört kraftigt på min ork. Jag blir lätt och snabbt uttröttad och tömd på energi, jag blir oftast helt utmattad efter att ha jobbat länge och mycket med tankekrävande saker såsom skoluppgifter. Jag behöver vila ofta och låta hjärnan "stänga av". Efter att ha skrivit en hemtenta kan jag vara fullständigt slutkörd och det känns som om jag behöver vila och vara ledig i flera dagar framöver.
Jag är också extremt lättstressad och känslig för stress. Tröskeln är låg och det som är en hanterbar och "normalstressig" situation för en person utan ADHD, kan vara fullkomligt ödesdiger och och ohanterlig för mig. Eftersom man är så "öppen" och uppmärksam åt en massa olika håll samtidigt när man har ADHD, så är en "normal" miljö oftast uttröttande nog. En extra stressig situation eller miljö kan därför kännas alldeles överväldigande och övermäktig för mig. Stor eller långvarig stress kan medföra att jag till slut "stänger av" och går in mig själv och min egen värld. Och som sagt är den stressen inte sällan ganska liten, men för mig upplevs den mycket värre då jag är så otroligt känslig. Det känns som om jag saknar ett filter, ett skydd eller ett skal, som man hade behövt ha för att värja sig mot omvärldens all stress och press och påverkan. På mig går allting rätt in, direkt in under huden.
Jag har också en ganska besvärlig tendens att ta saker och ting personligt. Även om jag egentligen vet att någons kritik, någon kommentar eller vad som helst, inte är riktad mot just mig, så tar jag det väldigt lätt som personlig kritik. Jag omformar det ofta också till extra negativt, och det kan sitta kvar väldigt länge inuti mig.
Jag känner mig ofta kritiserad och nedvärderad, bedömd som mindre värd eller att människor är missnöjda och besvikna på mig och mina prestationer. Kort sagt så har jag en förmåga att mycket ofta känna att jag inte passar in, att det är fel på mig och att jag är en svagare individ än andra.
Nu blev det ganska mycket text, och jag är trött i hjärnan. Så jag tänker inte skriva mer just nu. Men naturligtvis kommer jag att fortsätta skriva om detta ämne, det är ju liksom lite det som är tanken med min blogg. Det blir alltså mer om detta i framtiden.
Jag har, såvitt jag blivit informerad om, ADHD av typen med främst uppmärksamhetsstörning, eller ADD. Men jag vill inte kalla det för ADD, för många gånger så tycker jag att jag har problem även med impulsivitet och hyperaktivitet. För det där med hur man upplever sin funktionsnedsättning varierar ganska mycket. Det kan bero på situation, dagsform, och en massa andra saker.
Min hyperaktivitet brukar visa sig, som hos de flesta vuxna med ADHD, i form av en inre rastlöshet och oro. Det kan "krypa" i kroppen, man får ingen lugn och ro, utan kan i princip gå runt och vara på helspänn. Ibland har jag även svårt att sitta stilla, jag plockar med saker, grejar med håret, har svårt att fästa blicken, vränger och vrider mig på stolen.
Vad gäller impulsiviteten så kan den ofta sätta käppar i hjulet för mig. Jag handlar först och tänker sedan. Har man ADHD är det inte alls ovanligt att man har en impulskontroll som inte fungerar riktigt som den borde, som hos de flesta andra människor. Jag dras lätt, och väldigt snabbt, med av stundens ingivelser. Ogenomtänkta köp kan ställa till trubbel för min ekonomi. Jag har tendenser att äta och dricka för mycket, sova för mycket, prata för mycket (när jag väl kommer igång). Det är helt enkelt väldigt jobbigt att vara "före", att stoppa sig innan det är för sent. Jag reagerar blixtsnabbt på impulser som dyker upp i hjärnan, och det kan förstås skapa mycket ångest sedan i efterhand, när jag inser hur impulsiv jag varit och måste ta konsekvenserna av det.
Nu lite om uppmärksamhet och koncentration.
Bristande uppmärksamhet samt koncentrationssvårigheter är de största problemen för mig. Uppgifter som kräver mycket tankemöda och psykisk ansträngning kan vara oerhört tröttsamma och besvärliga. Jag har svårt att fokusera och sedan hålla fokus. Om det inte gäller något som intresserar mig (för då kan jag lätt uppslukas av uppgiften/ämnet istället) så har jag besvär med att koncentrera mig tillräckligt länge, uppbåda tillräckligt med energi och engagemang, och jag blir extremt lätt distraherad av alla möjliga stimuli som kan tänkas dyka upp.
Sådant som andra inte ens lägger märke till kan vara fruktansvärt irriterande och störande för mig; folk som viskar, prasslande papper, människor och bilar utanför fönstren, dofter.
Jag har svårt att påbörja uppgifter och projekt, men också svårt att slutföra dessa. Att organisera och strukturera de enklaste göromål kan kännas nästintill omöjligt. Vardagen blir lätt ett enda kaos. Dessa problem är såklart väldigt frustrerande och mycket ofta känner jag mig otillräcklig och misslyckad.
Sedan är det där med uttröttbarhet och stresskänslighet. Eftersom väldigt många aktiviteter och förehavanden kräver så mycket ansträngning och energi från min sida, mer än för de allra flesta andra, så tär det oerhört kraftigt på min ork. Jag blir lätt och snabbt uttröttad och tömd på energi, jag blir oftast helt utmattad efter att ha jobbat länge och mycket med tankekrävande saker såsom skoluppgifter. Jag behöver vila ofta och låta hjärnan "stänga av". Efter att ha skrivit en hemtenta kan jag vara fullständigt slutkörd och det känns som om jag behöver vila och vara ledig i flera dagar framöver.
Jag är också extremt lättstressad och känslig för stress. Tröskeln är låg och det som är en hanterbar och "normalstressig" situation för en person utan ADHD, kan vara fullkomligt ödesdiger och och ohanterlig för mig. Eftersom man är så "öppen" och uppmärksam åt en massa olika håll samtidigt när man har ADHD, så är en "normal" miljö oftast uttröttande nog. En extra stressig situation eller miljö kan därför kännas alldeles överväldigande och övermäktig för mig. Stor eller långvarig stress kan medföra att jag till slut "stänger av" och går in mig själv och min egen värld. Och som sagt är den stressen inte sällan ganska liten, men för mig upplevs den mycket värre då jag är så otroligt känslig. Det känns som om jag saknar ett filter, ett skydd eller ett skal, som man hade behövt ha för att värja sig mot omvärldens all stress och press och påverkan. På mig går allting rätt in, direkt in under huden.
Jag har också en ganska besvärlig tendens att ta saker och ting personligt. Även om jag egentligen vet att någons kritik, någon kommentar eller vad som helst, inte är riktad mot just mig, så tar jag det väldigt lätt som personlig kritik. Jag omformar det ofta också till extra negativt, och det kan sitta kvar väldigt länge inuti mig.
Jag känner mig ofta kritiserad och nedvärderad, bedömd som mindre värd eller att människor är missnöjda och besvikna på mig och mina prestationer. Kort sagt så har jag en förmåga att mycket ofta känna att jag inte passar in, att det är fel på mig och att jag är en svagare individ än andra.
Nu blev det ganska mycket text, och jag är trött i hjärnan. Så jag tänker inte skriva mer just nu. Men naturligtvis kommer jag att fortsätta skriva om detta ämne, det är ju liksom lite det som är tanken med min blogg. Det blir alltså mer om detta i framtiden.
Kommentarer
Postat av: Jenny
Hejsan!
Jag fick diagnosen ADHD i somras och jag känner igen mig jättemycket i det du skriver. Finns det någon möjlighet att komma i kontakt med dig via mail? :)
Trackback
