ADHD-studenten

Inte mycket har hänt denna dag, det kan jag försäkra er om. Jag sov rätt länge, satt sedan vid datorn, käkade frukost och allt sådant där. Var ute på en lite längre promenad runt omkring inne i Borås på eftermiddagen. Var även ute en lite sväng nu tidigare under kvällen, gick till ICA Maxi och handlade upp mina sista slantar på lite mat att leva på i helgen. Snålt som sjutton blir det nu! Men jag har vant mig vid det, kan man säga. Det är sant som man har hört, studentlivet kan vara jäkligt fattigt och man får vända på varenda krona strax innan månadens CSN. Nåja, jag tycker att jag är ganska fiffig och duktig på att få ihop dryg och billig mat.
Igår till exempel, då kokade jag soppa på röda linser, morötter, blomkål, rotselleri och lök. Både billigt, gott och nyttigt. Dessutom räckte det till middag i dag, och jag har fortfarande kvar som jag kan käka i morgon också.

Nu har jag tagit en liten paus i DVD-tittandet. Jag håller på att kolla på min nyinköpta box med Galenskaparna - En himla många program. Så sjukt kul! Vilken nostalgi. När det sändes i teve var jag minsann inte gammal, typ fem-sex år. Helt otroligt vad tiden går fort ändå.

Efter att ha ringt till psykakuten två kvällar i rad så tror jag att jag slipper det ikväll, jag mår bättre vad gäller ångest och frustration. Det känns lite lugnare inuti mig, det är inte lika skrikigt och stökigt. Det är en fruktansvärd lättnad, man måste få vila en stund emellanåt också. Jag antar att jag förlikade mig med tanken på att prioritera bort inlämningsuppgiften till förmån för att ta hand om mig själv och min hälsa. Så det känns okej nu, det känns till och med rätt bra. Särskilt nu när deadline passerats och det är för sent att lämna in, då är det ju liksom ingenting att göra åt saken. Är det för sent så är det.

Nu ska jag fortsätta att kolla på DVD. Men i morgon tänkte jag att jag ska försöka skriva lite "vettigare" inlägg igen här i bloggen. Jag ska fortsätta att berätta om ADHD, psykisk ohälsa och så vidare. Det blir alltså både utifrån mina egna erfarenheter och lite mer faktamässigt. Det är i alla fall så jag tänker det just nu.
Jag vill att det här ska kunna ses som en någorlunda seriös blogg, även om jag givetvis kommer att fortsätta skriva om mindre betydelsefulla och seriösa saker också.

Jag tycker att det har blivit riktigt kul att blogga och vara aktiv här, och även om jag inte har speciellt många läsare (än i alla fall), så ger det mig rätt mycket. Det känns bra på flera sätt och vis, att kunna skriva av sig här i bloggen och att man senare kan gå tillbaka och se hur man tänkte och uttryckte sig flera månader tillbaka. Förhoppningsvis uppskattar även ni bloggläsare det jag skriver om, och det jag skulle blir allra gladast över är om jag lyckas att få er att tänka till, fundera lite, och få nya kunskaper och infallsvinklar när det gäller psykisk ohälsa och attityderna mot människor med psykisk ohälsa.
Om det så är en enda person som jag har fått att tänka över dessa saker, ja då har jag lyckats!