Hästen min
Kände för att berätta lite om min älskade häst, Linda. Nu är det så här också att jag har ringt på en annons där en tjej söker medryttarhäst/sköthäst i närheten av Grebbestad. Våra hästar står ju utanför Grebbestad, så på så vis är det ju perfekt. Ända sedan jag bestämde mig för att flytta till Borås så har jag velat ha en medryttare/skötare till min häst, för jag vet att det inte är realistiskt att ta med henne hit, av olika anledningar. Jag tänker heller inte sälja henne. Det finns helt enkelt i min värld. Att lämna bort henne till en fodervärd är ett tänkbart alternativ, men det skulle krävas väldigt svåra omständigheter för att jag ens skulle ta det steget. Dit har jag tack och lov inte kommit än.
Med andra ord står hästen kvar hemma, och hon är tyvärr lite smått "övergiven", i alla fall vad gäller ridning/motion och sådana grejer. Den nödvändiga, dagliga skötseln får hon ju, men jag ser på henne att hon är besviken på mig. Hon vill så mycket mer än att knata runt i en hage och få gå ut på små ridturer ett par gånger i månaden. Det känns som om jag har övergivit och svikit min häst. Det känns fruktansvärt, det skär i mitt hjärta.
I alla fall så såg syrran en lapp på affären där hemma. Jag ringde, och nu hyser jag hopp om att det kan bli något! Troligen ska den här tjejen komma och titta och hälsa på Linda i veckan. Tyvärr är jag ju inte hemma och kan ta emot henne, men syrran ska ordna med detta. Tanken är också att jag ska åka hem och hälsa på i helgen, så då har jag ju en del möjligheter.
Linda alltså. Hon är ett nordsvenskt sto av bruksmodell, alltså en arbetshäst och inte en sådan "nordsvensk" som används i kallblodstrav. Dock rider jag mest Linda, körningen har tyvärr inte kommit igång på grund av att jag inte har några större kunskaper om körning, allra minst skogskörning, som är det jag skulle vilja använda min häst till förutom ridning. Linda är född 1997 och blir alltså 14 år i år. När jag räknar på det känns det som om hon börjar bli jättegammal, tiden går verkligen fort! Jag köpte henne i februari 2005 och vi är därmed snart inne på vårt sjunde år tillsammans, jag och pållan.
Linda är en känslig dam, hon låter sig inte styras och bestämmas över hur som helst. Hon har en stark integritet och en väldigt stolt hållning. Det är en häst som är väl medveten om sitt eget värde, om man nu kan säga så. Samtidigt är hon en häst som kan vara extremt känslig, på flera olika sätt. Hon är på sin vakt, alltid mycket uppmärksam, har koll på vad som händer runtomkring. Hon har en tendens att bli lite väl försiktig och nästan lite ängslig. Trots alla år jag haft henne, och allt som vi varit med, så har hon ännu inte blivit 100% trafiksäker. Hon ogillar starkt stora och högljudda fordon. Husvagnar, motorcyklar, fyrhjulingar och bussar är inte direkt Lindas favoritsaker!
Linda kan dessutom bli förnärmad och ta illa vid sig när man tillrättavisar henne. Man behöver inte vara speciellt "burdus" eller skarp mot henne för att hon ska slänga upp huvudet, dra sig tillbaka och verkligen visa "hmpf, så där beter man sig inte mot mig! nu tänker jag minsann inte samarbeta med dig på ett tag!".
Jag har en liten misstanke om att det där beteendet kan bottna i att hon blivit illa behandlad eller kanske slagen när hon var yngre. För hon kan faktiskt bli jätteskum när man höjer rösten mot henne.
Hon har även någon slags "separationsångest" och har stora problem med att vara ensam. Rida ut själv på henne (utan att andra hästar är med) går dock bra, det har hon vant sig riktigt fint vid.
Men Linda har ju självklart en massa positiva och underbara sidor och egenskaper! Jag älskar den hästen något så otroligt mycket, hon är min själsfrände.
Linda är ganska mycket av en enmanshäst, men jag måste nog säga att hon verkar ha blivit lite "bättre" på den fronten. Hon är inte lika skeptisk och snarstucken mot nya människor, men hon är ändå en väldigt "egen" dam.
Linda är en mycket intelligent häst, och hon vet om att hon är det. Hon är genomsnäll och oftast samarbetsvillig, hon älskar att arbeta och är uthållig. Men visst, hon kan ha sina små egenheter för sig. Särskilt under ridning. Ibland är hon vanvettigt pigg och yster och man har fullt upp med att hålla henne i skritt. Andra gånger är det som om hon fastnat i ett gammalt tuggummi, är sur och tvär och kan stanna. Det kan ta en stund innan man ens får henne att gå igen. Fast det där med att inte röra sig ur fläcken håller hon inte på så mycket med längre.
En annan grej som hon gärna krånglar med är galoppen. Jag tror att hon har någon tvångstanke vad gäller galopp under ryttare. Man kan aldrig veta i förväg om hon har tänkt gå med på att fatta galopp utan bråk, eller om hon ska totalvägra att ta galopp och i stället förvandlas till en studsboll och göra en massa lufthopp så att man i prinicp inte kan undvika att bita i marken.
Linda har fått behandling av en kiropraktor/kinesiolog för problem som varit relaterade till dessa beteenden, och hon var bättre ett tag. Men frågan är om det inte är dags för behandling igen. Hon hade låsningar i bland annat nacke och länd.
Till sommaren är det tänkt att jag ska visa Linda på årets sommarpremiering. Jag har aldrig visat henne tidigare. Konstigt egentligen, för jag tycker ju att det är jätteskoj och intressant att premiera och visa upp hästar. Men nu ska jag se till att få det gjort. Visst, hon är vad som räknas som "gammal", och hon får egentligen inga poäng, bara en bedömning. Men jag är nyfiken och ska be domaren om poäng på henne.
Jag är alldeles övertygad om att min lilla pålla kan få en riktigt fin bedömning. Särskilt hennes gångarter är bra. Skritten är lång och taktmässig och traven är vägvinnande och med bra lyft. Så lyder mitt lekmannamässiga uttalande i den frågan!
Nu har ni fått reda på lite olika saker om min kära häst. Kanske någon av er tyckte att det var underhållande i alla fall. Hästar är, och har alltid varit, en enormt stor del av mitt liv. Det kommer det alltid att förbli, men just nu får jag acceptera att jag har en vardag med mycket lite häst inblandat. Jag biter ihop och tänker att det blir bättre senare. När jag har utbildat mig, skaffat ett bra jobb som jag vill ha, då har jag mycket större möjligheter och chanser till att återigen leva ett riktigt hästliv. Då kan jag förhoppningsvis bo på landet, ha mina hästar hemmavid och hålla på med dem hela min lediga tid.
Bara en sådan sak, folkens, jag har framtidstro! Jag har drömmar, jag har visioner, jag har mål. Jag har en vilja att sträva mot min egen framtid. Min framtid som jag själv ska skapa och forma. Mitt liv.
Min underbara
Med andra ord står hästen kvar hemma, och hon är tyvärr lite smått "övergiven", i alla fall vad gäller ridning/motion och sådana grejer. Den nödvändiga, dagliga skötseln får hon ju, men jag ser på henne att hon är besviken på mig. Hon vill så mycket mer än att knata runt i en hage och få gå ut på små ridturer ett par gånger i månaden. Det känns som om jag har övergivit och svikit min häst. Det känns fruktansvärt, det skär i mitt hjärta.
I alla fall så såg syrran en lapp på affären där hemma. Jag ringde, och nu hyser jag hopp om att det kan bli något! Troligen ska den här tjejen komma och titta och hälsa på Linda i veckan. Tyvärr är jag ju inte hemma och kan ta emot henne, men syrran ska ordna med detta. Tanken är också att jag ska åka hem och hälsa på i helgen, så då har jag ju en del möjligheter.
Linda alltså. Hon är ett nordsvenskt sto av bruksmodell, alltså en arbetshäst och inte en sådan "nordsvensk" som används i kallblodstrav. Dock rider jag mest Linda, körningen har tyvärr inte kommit igång på grund av att jag inte har några större kunskaper om körning, allra minst skogskörning, som är det jag skulle vilja använda min häst till förutom ridning. Linda är född 1997 och blir alltså 14 år i år. När jag räknar på det känns det som om hon börjar bli jättegammal, tiden går verkligen fort! Jag köpte henne i februari 2005 och vi är därmed snart inne på vårt sjunde år tillsammans, jag och pållan.
Linda är en känslig dam, hon låter sig inte styras och bestämmas över hur som helst. Hon har en stark integritet och en väldigt stolt hållning. Det är en häst som är väl medveten om sitt eget värde, om man nu kan säga så. Samtidigt är hon en häst som kan vara extremt känslig, på flera olika sätt. Hon är på sin vakt, alltid mycket uppmärksam, har koll på vad som händer runtomkring. Hon har en tendens att bli lite väl försiktig och nästan lite ängslig. Trots alla år jag haft henne, och allt som vi varit med, så har hon ännu inte blivit 100% trafiksäker. Hon ogillar starkt stora och högljudda fordon. Husvagnar, motorcyklar, fyrhjulingar och bussar är inte direkt Lindas favoritsaker!
Linda kan dessutom bli förnärmad och ta illa vid sig när man tillrättavisar henne. Man behöver inte vara speciellt "burdus" eller skarp mot henne för att hon ska slänga upp huvudet, dra sig tillbaka och verkligen visa "hmpf, så där beter man sig inte mot mig! nu tänker jag minsann inte samarbeta med dig på ett tag!".
Jag har en liten misstanke om att det där beteendet kan bottna i att hon blivit illa behandlad eller kanske slagen när hon var yngre. För hon kan faktiskt bli jätteskum när man höjer rösten mot henne.
Hon har även någon slags "separationsångest" och har stora problem med att vara ensam. Rida ut själv på henne (utan att andra hästar är med) går dock bra, det har hon vant sig riktigt fint vid.
Men Linda har ju självklart en massa positiva och underbara sidor och egenskaper! Jag älskar den hästen något så otroligt mycket, hon är min själsfrände.
Linda är ganska mycket av en enmanshäst, men jag måste nog säga att hon verkar ha blivit lite "bättre" på den fronten. Hon är inte lika skeptisk och snarstucken mot nya människor, men hon är ändå en väldigt "egen" dam.
Linda är en mycket intelligent häst, och hon vet om att hon är det. Hon är genomsnäll och oftast samarbetsvillig, hon älskar att arbeta och är uthållig. Men visst, hon kan ha sina små egenheter för sig. Särskilt under ridning. Ibland är hon vanvettigt pigg och yster och man har fullt upp med att hålla henne i skritt. Andra gånger är det som om hon fastnat i ett gammalt tuggummi, är sur och tvär och kan stanna. Det kan ta en stund innan man ens får henne att gå igen. Fast det där med att inte röra sig ur fläcken håller hon inte på så mycket med längre.
En annan grej som hon gärna krånglar med är galoppen. Jag tror att hon har någon tvångstanke vad gäller galopp under ryttare. Man kan aldrig veta i förväg om hon har tänkt gå med på att fatta galopp utan bråk, eller om hon ska totalvägra att ta galopp och i stället förvandlas till en studsboll och göra en massa lufthopp så att man i prinicp inte kan undvika att bita i marken.
Linda har fått behandling av en kiropraktor/kinesiolog för problem som varit relaterade till dessa beteenden, och hon var bättre ett tag. Men frågan är om det inte är dags för behandling igen. Hon hade låsningar i bland annat nacke och länd.
Till sommaren är det tänkt att jag ska visa Linda på årets sommarpremiering. Jag har aldrig visat henne tidigare. Konstigt egentligen, för jag tycker ju att det är jätteskoj och intressant att premiera och visa upp hästar. Men nu ska jag se till att få det gjort. Visst, hon är vad som räknas som "gammal", och hon får egentligen inga poäng, bara en bedömning. Men jag är nyfiken och ska be domaren om poäng på henne.
Jag är alldeles övertygad om att min lilla pålla kan få en riktigt fin bedömning. Särskilt hennes gångarter är bra. Skritten är lång och taktmässig och traven är vägvinnande och med bra lyft. Så lyder mitt lekmannamässiga uttalande i den frågan!
Nu har ni fått reda på lite olika saker om min kära häst. Kanske någon av er tyckte att det var underhållande i alla fall. Hästar är, och har alltid varit, en enormt stor del av mitt liv. Det kommer det alltid att förbli, men just nu får jag acceptera att jag har en vardag med mycket lite häst inblandat. Jag biter ihop och tänker att det blir bättre senare. När jag har utbildat mig, skaffat ett bra jobb som jag vill ha, då har jag mycket större möjligheter och chanser till att återigen leva ett riktigt hästliv. Då kan jag förhoppningsvis bo på landet, ha mina hästar hemmavid och hålla på med dem hela min lediga tid.
Bara en sådan sak, folkens, jag har framtidstro! Jag har drömmar, jag har visioner, jag har mål. Jag har en vilja att sträva mot min egen framtid. Min framtid som jag själv ska skapa och forma. Mitt liv.
Min underbara
Kommentarer
Postat av: Patricia
Linda är en rolig häst!
Trackback
