Ännu en dag i värmeböljan
Det här blir inget speciellt spännande eller seriöst inlägg, tänkte bara delge lite av vad som hänt på sistone, då särskilt i dag.
I dag började alltså mina sex veckors sommarjobb på 75%, på Stadsbiblioteket i Strömstad. Eftersom jag har fått låna en cykel så tog jag mig medelst den till en busshållplats som ligger bättre och närmare till hemifrån mig räknat, än att cykla ner i gyttret inne i Grebbestad (där det dessutom är större risk att den blir snodd). Den gamla cykeln var egentligen inte mycket att hurra för; trögcyklad, vinglig och ostabil samt rullar långsamt. Nåja, jag ska ändå vara glad att jag slipper promenera. Redan innan jag var halvvägs till bussen (det är totalt ungefär fem kilometer) kände jag mig helt slut och genomsvettig, man har inte direkt någon kondition... Men dessutom stekte solen och det började redan då bli rätt varmt, vid halv nio på morgonen. Jaja, jag åkte buss-tåg-buss till Strömstad sedan (jäkla mas) och började jobba klockan tio. Bibblan öppnar klockan elva. Sedan hade jag pass i lånedisken fram till tre, och fram till halv fem ställde jag upp böcker och donade. Tog sedan bussen från Strömstad och så cyklade jag resten... pust. Även hemvägen fick svetten att spruta och benen att förvandlas till gelé.
Jag måste säga att det har gått riktigt bra i dag, jag har känt mig både pigg och harmonisk och hållit humöret uppe. Tänkte faktiskt på det ända från imorse, för att det inte skulle kännas segt eller motigt. Det är ju alltid lite sådär när man ska börja jobba efter lite längre ledighet, men blir så slapp och bekväm av sig. Men faktum är att det var skönt att börja göra nytta igen, för det kände jag att jag gjorde i dag. Dock fick jag en ganska omständlig och tidskrävande låntagare på halsen precis när jag tänkte ta lunchrast. Det var en gammal tant som skulle ha mig runt och försöka hitta deckare som hon inte hade läst... Det var ett ganska besvärligt projekt, men till slut fick kärringen med sig en bok. Hurra!
Ytterligare andra låntagare i dag fick mig nästan att garva högt... Men man får försöka hålla masken. Det är ingen idé att försöka återge vari det komiska i den händelsen låg, för det är ganska lokalt och internt, om man så säger. Jag berättade det i alla fall för pappa när jag kom hem och han skrattade gott.
Trots att jag var trött efter arbetsdagen så har jag varit ambitiös nog att ta en liten ridtur. Det blev i och för sig bara en runda på 30 minuter, på Linda, men det är ju så gott som något. I morgon kommer jag inte att hinna med någon ridning för då arbetar jag sent, ändra fram tills vi stänger klockan 19. På grund av bussförbindelser som inte passar riktigt bra så kommer jag inte att vara hemma förrän halv tio-tio på kvällen. Härligt värre. Särskilt att tillbringa 45 minuter i Tanumshede, det är ju så festligt att man nästan inte vet vad man ska ta sig till. Och inte kan jag hälsa på min gamla favoritbibbla heller, för då är det ju stängt.
Nähäpp, nu ropar visst sängen på mig. Jag ska sjunka ner under påslakanet och läsa vidare i min bok. Den som plöjs igenom för tillfället är en ack så roande historia, Kollektivt självmord av Arto Paasilinna.
Buenas noches!
I dag började alltså mina sex veckors sommarjobb på 75%, på Stadsbiblioteket i Strömstad. Eftersom jag har fått låna en cykel så tog jag mig medelst den till en busshållplats som ligger bättre och närmare till hemifrån mig räknat, än att cykla ner i gyttret inne i Grebbestad (där det dessutom är större risk att den blir snodd). Den gamla cykeln var egentligen inte mycket att hurra för; trögcyklad, vinglig och ostabil samt rullar långsamt. Nåja, jag ska ändå vara glad att jag slipper promenera. Redan innan jag var halvvägs till bussen (det är totalt ungefär fem kilometer) kände jag mig helt slut och genomsvettig, man har inte direkt någon kondition... Men dessutom stekte solen och det började redan då bli rätt varmt, vid halv nio på morgonen. Jaja, jag åkte buss-tåg-buss till Strömstad sedan (jäkla mas) och började jobba klockan tio. Bibblan öppnar klockan elva. Sedan hade jag pass i lånedisken fram till tre, och fram till halv fem ställde jag upp böcker och donade. Tog sedan bussen från Strömstad och så cyklade jag resten... pust. Även hemvägen fick svetten att spruta och benen att förvandlas till gelé.
Jag måste säga att det har gått riktigt bra i dag, jag har känt mig både pigg och harmonisk och hållit humöret uppe. Tänkte faktiskt på det ända från imorse, för att det inte skulle kännas segt eller motigt. Det är ju alltid lite sådär när man ska börja jobba efter lite längre ledighet, men blir så slapp och bekväm av sig. Men faktum är att det var skönt att börja göra nytta igen, för det kände jag att jag gjorde i dag. Dock fick jag en ganska omständlig och tidskrävande låntagare på halsen precis när jag tänkte ta lunchrast. Det var en gammal tant som skulle ha mig runt och försöka hitta deckare som hon inte hade läst... Det var ett ganska besvärligt projekt, men till slut fick kärringen med sig en bok. Hurra!
Ytterligare andra låntagare i dag fick mig nästan att garva högt... Men man får försöka hålla masken. Det är ingen idé att försöka återge vari det komiska i den händelsen låg, för det är ganska lokalt och internt, om man så säger. Jag berättade det i alla fall för pappa när jag kom hem och han skrattade gott.
Trots att jag var trött efter arbetsdagen så har jag varit ambitiös nog att ta en liten ridtur. Det blev i och för sig bara en runda på 30 minuter, på Linda, men det är ju så gott som något. I morgon kommer jag inte att hinna med någon ridning för då arbetar jag sent, ändra fram tills vi stänger klockan 19. På grund av bussförbindelser som inte passar riktigt bra så kommer jag inte att vara hemma förrän halv tio-tio på kvällen. Härligt värre. Särskilt att tillbringa 45 minuter i Tanumshede, det är ju så festligt att man nästan inte vet vad man ska ta sig till. Och inte kan jag hälsa på min gamla favoritbibbla heller, för då är det ju stängt.
Nähäpp, nu ropar visst sängen på mig. Jag ska sjunka ner under påslakanet och läsa vidare i min bok. Den som plöjs igenom för tillfället är en ack så roande historia, Kollektivt självmord av Arto Paasilinna.
Buenas noches!
Kommentarer
Postat av: Smsa Låna
Kul att du bloggar! Fortsätt så :)
Trackback
