Rastlöshet deluxe
Jag fortsätter på min inslagna bana - operation gnäll. Vad annat har jag att komma med just nu? Nada, ingenting, nothing. Ja, jag känner mig oerhört pessimistisk och negativ, men jag kanske är i en sådan fas för tillfället. Min nya medicin är jobbig och gör mig fruktansvärt rastlös och orolig i både kropp och själ. Jag hoppas naturligtvis på att det ska förbättras och ge med sig, så jag fortsätter med den. Man vill ju ge den en ärlig chans och jag har dessutom hört så mycket positivt om den.
Mobila akutteamet ringer mig varje kväll, jag pratade precis med en mycket sympatisk sköterska därifrån. Hon tyckte att jag verkade så orolig att hon föreslog ett hembesök i morgon. Visst, tänkte jag, då är det nog en bra idé. Om inte annat så får jag en bra anledning att röja undan och städa här i min skokartong! Lever man på 18 kvdaratmeter så går det trots allt rätt så fort att plocka bort alla saker. Jag har en tendens att släppa allting där jag står och går, prylarna slängs överallt och till slut får jag vada fram i högar av kläder, böcker och papper. Min rastlöshet har i alla fall gjort att disken hålls undan bättre! Att diska har visat sig vara mycket effektivt mot ångest och orolig tillvaro.
Tack och lov så var det en ganska lång skoldag denna dag, det gör det hela en aning lättare. Skolan distraherar mig och gör så att mina jobbiga tankar tystas ner och överröstas för ett tag. Det var totalt tre timmars föreläsningar i dag, och alla var faktiskt riktigt intressanta. Det är en spännande kurs vi håller på med nu, och denna veckans tema är roligt. Men jag ser ännu mer fram emot nästa temavecka, då handlar det om läsning och litteraturförmedling! Känns nästan lite som en hjärtefråga för mig.
Nu ska jag försöka att avleda mig själv och mina besvärande tankar medelst en film, det ångestladdade i den saken är dessvärre att välja vilken film jag ska se. Fy vad man kan göra det jobbigt för sig... Dessutom känner jag dåligt samvete för att jag inte har läst så mycket kurslitteratur. Men jag ska väl göra upp någon slags plan för det tillsammans med min mentor i morgon.
Och så saknar jag min lilla häst... Älskade gumman.
Mobila akutteamet ringer mig varje kväll, jag pratade precis med en mycket sympatisk sköterska därifrån. Hon tyckte att jag verkade så orolig att hon föreslog ett hembesök i morgon. Visst, tänkte jag, då är det nog en bra idé. Om inte annat så får jag en bra anledning att röja undan och städa här i min skokartong! Lever man på 18 kvdaratmeter så går det trots allt rätt så fort att plocka bort alla saker. Jag har en tendens att släppa allting där jag står och går, prylarna slängs överallt och till slut får jag vada fram i högar av kläder, böcker och papper. Min rastlöshet har i alla fall gjort att disken hålls undan bättre! Att diska har visat sig vara mycket effektivt mot ångest och orolig tillvaro.
Tack och lov så var det en ganska lång skoldag denna dag, det gör det hela en aning lättare. Skolan distraherar mig och gör så att mina jobbiga tankar tystas ner och överröstas för ett tag. Det var totalt tre timmars föreläsningar i dag, och alla var faktiskt riktigt intressanta. Det är en spännande kurs vi håller på med nu, och denna veckans tema är roligt. Men jag ser ännu mer fram emot nästa temavecka, då handlar det om läsning och litteraturförmedling! Känns nästan lite som en hjärtefråga för mig.
Nu ska jag försöka att avleda mig själv och mina besvärande tankar medelst en film, det ångestladdade i den saken är dessvärre att välja vilken film jag ska se. Fy vad man kan göra det jobbigt för sig... Dessutom känner jag dåligt samvete för att jag inte har läst så mycket kurslitteratur. Men jag ska väl göra upp någon slags plan för det tillsammans med min mentor i morgon.
Och så saknar jag min lilla häst... Älskade gumman.
Kommentarer
Trackback
