Har väl annat att göra...
...än att blogga! Sorry, men så är det. Jag vet att uppdateringen är sämre än sämst, men jag har varken haft blogglust eller tid.
Jag kan ju berätta lite om vad som händer...
Nu i oktober påbörjade jag en sex månader lång anställning på Munkedals bibliotek, den är på halvtid (20 timmar i veckan) men det kan bli extratimmar då och då. Innan det här vikariatet trädde i kraft så hade jag arbetat några enstaka pass där, för att prova på kan man säga. De var tydligen nöjda och frågade mig alltså om jag ville arbeta där i ett halvår. Perfekt! Så nu har jag ju säkrat det där med arbete och försörjning ett tag framöver.
Jag trivs väldigt bra på bibblan i Munkedal, det är litet och personligt. Fräscha lokaler, lättsamma och trevliga kollegor. Jag jobbar 8-12 på måndagar, 9-18 på onsdagar samt 8-16.30 på torsdagar. Det är såklart lite meck vad gäller åkandet eftersom jag måste ta mig fram med buss eller tåg. Som tur är så bor min mamma i Dingle, och mellan Munkedal och Dingle tar det bara cirka en kvart med buss. Natten mellan onsdag och torsdag är jag således alltid hemma hos mamma.
Ja, vad mer kan jag berätta? Livet går sin gilla gång och jag är för tillfället riktigt tillfreds med min tillvaro. Bara att ha ett jobb att gå till stärker mig otroligt mycket. Det ger en trygg känsla av vardagsrutin, stimulans och känsla av att vara behövd och att göra nytta. Alla människor har ett behov av att känna sig behövda, jag är helt övertygad om att det är en djupt rotad instinkt. Människan mår definitivt inte bra av att inte direkt ha några uppgifter, hon måste känna att hon kan åstadkomma konkret nyttiga saker och bli belönad för det.
Att jag arbetar påverkar också mitt övriga liv mycket positivt. Jag får mer ork och energi. Självskadandet är åter igen nere på noll och jag känner inget "sug" efter att göra mig illa. Ångestnivån är genomgående väldigt låg och jag känner att jag kan hantera problem och bekymmer när de dyker upp.
Hästarna tar mer tid och energi i anspråk nu i och med att vi har stallat in dem. Det kan visserligen kännas krävande och uppbindande emellanåt, men jag ser det ändå mest positivt. Det är enormt givande och kul att få ägna mycket tid åt de kära djuren och pyssla om dem.
Hästar, och andra djur, erbjuder verkligen världens bästa terapi!
Jag kan ju berätta lite om vad som händer...
Nu i oktober påbörjade jag en sex månader lång anställning på Munkedals bibliotek, den är på halvtid (20 timmar i veckan) men det kan bli extratimmar då och då. Innan det här vikariatet trädde i kraft så hade jag arbetat några enstaka pass där, för att prova på kan man säga. De var tydligen nöjda och frågade mig alltså om jag ville arbeta där i ett halvår. Perfekt! Så nu har jag ju säkrat det där med arbete och försörjning ett tag framöver.
Jag trivs väldigt bra på bibblan i Munkedal, det är litet och personligt. Fräscha lokaler, lättsamma och trevliga kollegor. Jag jobbar 8-12 på måndagar, 9-18 på onsdagar samt 8-16.30 på torsdagar. Det är såklart lite meck vad gäller åkandet eftersom jag måste ta mig fram med buss eller tåg. Som tur är så bor min mamma i Dingle, och mellan Munkedal och Dingle tar det bara cirka en kvart med buss. Natten mellan onsdag och torsdag är jag således alltid hemma hos mamma.
Ja, vad mer kan jag berätta? Livet går sin gilla gång och jag är för tillfället riktigt tillfreds med min tillvaro. Bara att ha ett jobb att gå till stärker mig otroligt mycket. Det ger en trygg känsla av vardagsrutin, stimulans och känsla av att vara behövd och att göra nytta. Alla människor har ett behov av att känna sig behövda, jag är helt övertygad om att det är en djupt rotad instinkt. Människan mår definitivt inte bra av att inte direkt ha några uppgifter, hon måste känna att hon kan åstadkomma konkret nyttiga saker och bli belönad för det.
Att jag arbetar påverkar också mitt övriga liv mycket positivt. Jag får mer ork och energi. Självskadandet är åter igen nere på noll och jag känner inget "sug" efter att göra mig illa. Ångestnivån är genomgående väldigt låg och jag känner att jag kan hantera problem och bekymmer när de dyker upp.
Hästarna tar mer tid och energi i anspråk nu i och med att vi har stallat in dem. Det kan visserligen kännas krävande och uppbindande emellanåt, men jag ser det ändå mest positivt. Det är enormt givande och kul att få ägna mycket tid åt de kära djuren och pyssla om dem.
Hästar, och andra djur, erbjuder verkligen världens bästa terapi!
Kommentarer
Postat av: Suss
Jag undrar hur gammal du är ? har ett barn på 10 år och jag rädds lite för hennes framtid kring detta . vill gärna ha råd och tips och annat om du vill dela med dig
Postat av: Seo Company In Manchester
That's a way of delivering information.
Postat av: succeeding with your masters dissertation
Such a wonderful post my lot of time now safe.
Postat av: living room interiors
Hey
This is a kind of just an exceedingly nicely structured posting. A lot of gratitude is forwarded to the writer!
Trackback
