Tillbaka till verkligheten
Nu är jag tillbaka. Tror jag i alla fall. Jag har suttit inlåst på psyket i nästan en månad. Inte under LPT, nej, men närapå. Suck.
Det var någonting som brast inom mig och jag kördes till psykakuten.
Turerna har varit ganska många. Sex stycken ECT-behandlingar, en intox med tillhörande tripp till MAVA, självskador, utbrott, påstådda vårdkontraktsbrott osv osv.
Kan man bli annat än totalt slut i pallet?
Jag knaprar fler mediciner än någonsin förr och det mobila akutteamet vakar som hökar över mig.
Men jag har fått en vän för livet. Och jag har gjort en massa intressanta nya upptäckter. Men mitt liv fick sig ett avbrott. Jag vet fortfarande inte om jag vill fortsätta leva. Det hör till de där sakerna som återstår att se.
Det var någonting som brast inom mig och jag kördes till psykakuten.
Turerna har varit ganska många. Sex stycken ECT-behandlingar, en intox med tillhörande tripp till MAVA, självskador, utbrott, påstådda vårdkontraktsbrott osv osv.
Kan man bli annat än totalt slut i pallet?
Jag knaprar fler mediciner än någonsin förr och det mobila akutteamet vakar som hökar över mig.
Men jag har fått en vän för livet. Och jag har gjort en massa intressanta nya upptäckter. Men mitt liv fick sig ett avbrott. Jag vet fortfarande inte om jag vill fortsätta leva. Det hör till de där sakerna som återstår att se.
Kommentarer
Postat av: sandra piik "att leva som psykiskt sjuk"
hoppas du lever.
_______________________________________
Sandra Piik - "Att leva som psykiskt sjuk"
En blogg om att försöka bli frisk i ett sjuk samhälle.
Trackback
