Bort med medicinen!
Som rubriken lyder så ska jag nu sluta att ta den nyaste medicinen, Abilify. Jag hade läkarbesök i dag och vi pratade ordentligt om medicinen och vilka effekter den har gett. Jag sa precis som det var, hur den har förvandlat hela min tillvaro till en mardröm mer eller mindre, att den knappt har gett några positiva effekter, att jag till och med fått självmordstankar igen. Så han förstod att den bara har orsakat mig skada och sa att vi ska ta bort den. Yes! Under tre dagar ska jag trappa ut den, jag hoppas verkligen att det kommer att gå smärtfritt. Förutom detta så pratade vi om mina tvångshandlingar, läkaren måste ha missuppfattat mig en aning sist gång för han verkade tro att mitt tvångsbeteende var ett jättestort bekymmer. Men riktigt så är det ju inte, tack och lov. Jag har vissa speciella rutiner och jag hakar mig lätt upp vid saker men oftast så vållar inte dem mig särskilt stora besvär eller olustkänslor.
Dessutom fick jag äntligen insomningstabletter utskrivna, bra det. Nu slipper jag springa till psykakuten och tigga om ett par enstaka Imovane.
Annars har dagen varit ovanligt bra, efter läkarbesöket åkte jag hem till en kompis och hon bjöd på fika. Vi hade värsta bullkalaset och snackade om allt mellan himmel och jord, allvarliga och mindre allvarliga saker. Vi planerar för en filmkväll, hoppas att vi kan trycka in den i schemat inom en snar framtid. Åh vad härligt det var att umgås och vara social, prata och skratta och bara vara med en människa jag är avslappnad och spontan med! Tack för dagen, kära vän. Det betydde väldigt mycket för mig.
I morgon ska vår grupp träffas och arbeta med veckans seminarieuppgift. Jag har inte läst allt som jag hade tänkt, fast jag har ansträngt mig och faktiskt läst ofta och ändå ganska mycket. Men så är det jämt, det känns som om tiden aldrig räcker till.
På fredag ska jag åka hem till Grebbestad, det ska bli underbart! Hem till mina älskade djur, hem till familjen. Jag ska få lite ledigt, i alla fall ska min hjärna få ledigt. Jag ska inte plugga någonting utan bara vara med djuren och familjen, rida, greja i stallet och förhoppningsvis sova lika gott som jag alltid gör när jag är hemma.
Jag saknar verkligen hästarna, katterna och vovven.
Isis
Dessutom fick jag äntligen insomningstabletter utskrivna, bra det. Nu slipper jag springa till psykakuten och tigga om ett par enstaka Imovane.
Annars har dagen varit ovanligt bra, efter läkarbesöket åkte jag hem till en kompis och hon bjöd på fika. Vi hade värsta bullkalaset och snackade om allt mellan himmel och jord, allvarliga och mindre allvarliga saker. Vi planerar för en filmkväll, hoppas att vi kan trycka in den i schemat inom en snar framtid. Åh vad härligt det var att umgås och vara social, prata och skratta och bara vara med en människa jag är avslappnad och spontan med! Tack för dagen, kära vän. Det betydde väldigt mycket för mig.
I morgon ska vår grupp träffas och arbeta med veckans seminarieuppgift. Jag har inte läst allt som jag hade tänkt, fast jag har ansträngt mig och faktiskt läst ofta och ändå ganska mycket. Men så är det jämt, det känns som om tiden aldrig räcker till.
På fredag ska jag åka hem till Grebbestad, det ska bli underbart! Hem till mina älskade djur, hem till familjen. Jag ska få lite ledigt, i alla fall ska min hjärna få ledigt. Jag ska inte plugga någonting utan bara vara med djuren och familjen, rida, greja i stallet och förhoppningsvis sova lika gott som jag alltid gör när jag är hemma.
Jag saknar verkligen hästarna, katterna och vovven.
Isis
Kommentarer
Trackback
