Intet nytt under solen
Nä, här händer nog inte mycket nytt är jag rädd. Det flyter på som det alltid gör, trots att hela mitt inre väsen befinner sig i något slags våldsamt uppror. Men jag går i skolan, eller ja, idag skippade jag en och en halv föreläsning. Det kändes så tråkigt och oinspirerande att jag gick hem istället, tröttheten och rastlösheten tog överhanden. Jag tror dock inte att jag missade särskilt mycket och dessutom så har jag åhörarkopiorna från föreläsningarna.
I morgon ska jag ju till min läkare, det känns bra. Ska verkligen tala allvar med honom angående medicineringen. Efter läkarbesöket ska jag åka hem till en kompis och före detta klasskamrat, vi ska väl fika och prata om ditten och datten. Oj vad mycket jag behöver sådana saker, att bara sitta och umgås med människor jag gillar. Snacka om allt och ingenting, vara social och känna att folk faktiskt tycker om att umgås med mig. Jag kan känna mig så otroligt jävla ensam och som om ingen i världen tycker om mig eller vill vara med mig. Jag vet att det kan låta fruktansvärt egocentriskt och naivt, pessimistiskt och barnsligt, men det är så jag ofta känner när jag mår dåligt. Det kan till och med gå så långt att jag inbillar mig att människor rentav undviker mig, till och med gaddar ihop sig för att frysa ut mig. Usch, jag kan bli smått paranoid emellanåt.
Dagen i dag har ändå varit genomgående okej, jag har inte ramlat ner i avgrundsångesten och jag har tacklat allting ganska bra. Jag har heller inte behövt ringa psykakuten i dag. Det är första dagen på nästan två veckor som jag inte varit i kontakt med dem. Bra, eller? Men jag har inte känt något behov av det, inte ens under kvällen. Har heller inte tagit några Theralen i dag, inte en enda. Det är också smått sensationellt, det har känts som om jag tagit Theralen på daglig basis det senaste. Två till sex tabletter på en dag. Men i dag har jag inte känt behov av att peta i mig några extra piller. Skönt!
Snart ska jag slänga mig i bingen och se om jag kan somna utan en insomningstablett. God natt på er!
I morgon ska jag ju till min läkare, det känns bra. Ska verkligen tala allvar med honom angående medicineringen. Efter läkarbesöket ska jag åka hem till en kompis och före detta klasskamrat, vi ska väl fika och prata om ditten och datten. Oj vad mycket jag behöver sådana saker, att bara sitta och umgås med människor jag gillar. Snacka om allt och ingenting, vara social och känna att folk faktiskt tycker om att umgås med mig. Jag kan känna mig så otroligt jävla ensam och som om ingen i världen tycker om mig eller vill vara med mig. Jag vet att det kan låta fruktansvärt egocentriskt och naivt, pessimistiskt och barnsligt, men det är så jag ofta känner när jag mår dåligt. Det kan till och med gå så långt att jag inbillar mig att människor rentav undviker mig, till och med gaddar ihop sig för att frysa ut mig. Usch, jag kan bli smått paranoid emellanåt.
Dagen i dag har ändå varit genomgående okej, jag har inte ramlat ner i avgrundsångesten och jag har tacklat allting ganska bra. Jag har heller inte behövt ringa psykakuten i dag. Det är första dagen på nästan två veckor som jag inte varit i kontakt med dem. Bra, eller? Men jag har inte känt något behov av det, inte ens under kvällen. Har heller inte tagit några Theralen i dag, inte en enda. Det är också smått sensationellt, det har känts som om jag tagit Theralen på daglig basis det senaste. Två till sex tabletter på en dag. Men i dag har jag inte känt behov av att peta i mig några extra piller. Skönt!
Snart ska jag slänga mig i bingen och se om jag kan somna utan en insomningstablett. God natt på er!
Kommentarer
Trackback
