Trött och besviken

Jag är faktiskt väldigt besviken på min seminariegrupp nu. Vi är fyra stycken och nu är det två av dem som återigen meddelar att de struntar i seminariet av en eller annan anledning. Vad fan! Det förstör ju så mycket för oss andra två, det förstör skitmycket för mig. Jag blir arg, ledsen, trött och fruktansvärt besviken. Jag känner mig nonchalerad och trampad på. Usch. Det känns som att de här två studenterna enbart tänker på sig själva nu. Dålig stil, minst sagt. Men vi två som är "kvarlämnade" ska nog försöka ändå. Det blir dock ont om tid, seminariet är redan i morgon.
Dessutom så tycker jag att litteraturen och vår seminariefråga var ganska svår, eller i alla lite småknepig. Åh vad tröttsamt. Jag är verkligen less på de här seminarierna nu, tur att denna veckan är den sista temaveckan med avslutande seminarium.

Jag var bara tvungen att vräka ur mig av denna besvikelse, och så blir det ju lite uppdatering i bloggen. Det är ju alltid bra trots att det jag skrev om nu kanske inte var det allra roligaste.

Kan ju också nämna att min vänstra fot besvärar mig mer och mer hela tiden. Jag har ont i framfoten, särskilt när jag går. Ringde sjukvårdsrådgivningen igår eftersom detta blivit allt värre och igår när jag var ute och promenerade så fick jag så ont att jag helt plötsligt blev svimfärdig av smärta. Det är verkligen inte skoj, det blir sju resor värre när jag gått mycket. Det skär och bränner i främre delen av foten. Hur som helst så ska jag i dag ringa till vårdcentralen och få en läkartid med anledning av detta. De får väl se om jag behöver gå till en ortoped eller hur det blir. Kanske får äta antiinflammatorisk medicin och skaffa speciella iläggssulor till skorna. Jobbigt! Jaja, bara jag slipper ha den här vedervärdiga smärtan.

Nu är det hög tid att återgå till litteraturen, jag måste läsa mera om det ska bli något vettigt seminarium i morgon.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0