Some kind of infernal poetry
Jag kom på mig själv med att citera The Donnas väldigt mycket. Både i rubriker och inlägg. Moget. Som om jag inte har något eget att komma med. Men det har jag. Dock inte i dag. När jag kom hem i eftermiddags, efter att ha tillbringat flera timmar tittandes på DM i brukskörning och bruksridning, så kände jag mig bara så... överflödig.
Jag har inte lust eller ork att direkt göra någonting. Jag har slökollat på en film. Jag har tagit en kort sväng förbi hästarna. Men jag känner mig helt matt. Nästan så att jag väntar på att klockan ska gå så att det snart blir läggdags. Fan vad sjukt! Vilket skitliv.
Sommaren håller på att regna bort. Igår var jag ute och red Linda på eftermiddagen, sedan promenerade jag med Wille men hoppade upp barbacka och red den sista biten. Det var tydligt att det var hemskt länge sedan jag red barbacka för min balans var verkligen inte vad den har varit. Det var varmt och fint men sedan på kvällen så mulnade det på och började regna. I dag har det absolut inte varit bättre, förutom nu på kvällen när det klarnade upp något. Var är sommarvädret, värmen och solen?
Nu är det två veckor kvar till jag ska börja jobba "på riktigt", alltså mina sex veckor med 30 timmar i veckan. Faan, jag måste skaffa en duglig cykel som jag kan ta mig till bussen med. För min moppe hyser jag inga stora förhoppningar om. Den skiten är nog körd.
De här två veckorna kanske kan innebära något arbete, om jag har tur, för Tanums bibliotek har ont om folk och ska höra av sig till mig om de behöver mig. Det vore bra att få jobba lite där också, så det hoppas jag på.
För övrigt ska jag försöka att rida en del, måste verkligen ta mig i kragen nu. Hästarna behöver komma ut och röra på sig, de behöver motion och stimulans. Och jag likaså.
Just because we're face to face,
Doesn't mean we're eye to eye
Jag har inte lust eller ork att direkt göra någonting. Jag har slökollat på en film. Jag har tagit en kort sväng förbi hästarna. Men jag känner mig helt matt. Nästan så att jag väntar på att klockan ska gå så att det snart blir läggdags. Fan vad sjukt! Vilket skitliv.
Sommaren håller på att regna bort. Igår var jag ute och red Linda på eftermiddagen, sedan promenerade jag med Wille men hoppade upp barbacka och red den sista biten. Det var tydligt att det var hemskt länge sedan jag red barbacka för min balans var verkligen inte vad den har varit. Det var varmt och fint men sedan på kvällen så mulnade det på och började regna. I dag har det absolut inte varit bättre, förutom nu på kvällen när det klarnade upp något. Var är sommarvädret, värmen och solen?
Nu är det två veckor kvar till jag ska börja jobba "på riktigt", alltså mina sex veckor med 30 timmar i veckan. Faan, jag måste skaffa en duglig cykel som jag kan ta mig till bussen med. För min moppe hyser jag inga stora förhoppningar om. Den skiten är nog körd.
De här två veckorna kanske kan innebära något arbete, om jag har tur, för Tanums bibliotek har ont om folk och ska höra av sig till mig om de behöver mig. Det vore bra att få jobba lite där också, så det hoppas jag på.
För övrigt ska jag försöka att rida en del, måste verkligen ta mig i kragen nu. Hästarna behöver komma ut och röra på sig, de behöver motion och stimulans. Och jag likaså.
Just because we're face to face,
Doesn't mean we're eye to eye
Kommentarer
Trackback
